Annons

Engströms musik och nöje

images/stories/engstroms.jpg

Ett besök på Putte i parken ()

Tiden är knapp när man är egen företagare och driver en butik. Därför valde vi ett besök på Putte i parken torsdagen den 3 juli. Dels för att festivalen arrangerades i Karlstad, vilket är väldigt nära och dels för att de i år valde att köra gratis inträde, på grund av att de inte lyckats att boka tillräckligt starka artister.

Vi började med att spana in STIFTELSEN som långt ifrån har varit något favoritband för min del. Jag hade läst i ett antal recensioner att bandets sångare som även återfinns i TAKIDA inte är något vidare live. Musiken och även sången framfördes dock bra, bättre än jag hade räknat med faktiskt. Däremot var dem fruktansvärt stela. Det fanns liksom inget underhållningsvärde överhuvudtaget. Jag förstår inte riktigt poängen med att spela live om man knappt rör sig en meter.

Desto bättre som liveband var däremot det melodiska metalbandet LANCER. Så mycket energi och scenvana har jag aldrig någonsin skådat från ett så pass litet band. Den ena efter den andra gitarrposen avverkas och bandets sångare är i full rörelse i stort sett varenda sekund. Dessutom sjunger han fantastiskt bra, med riktigt, härligt höga toner. LANCER presterar faktiskt bättre än många betydligt större band. Jag skulle bli väldigt förvånad om inte de här herrarna går riktigt långt!

Avslutningsvis bevittnade vi ungefär halva TURBONEGROs spelning. Inget favoritband, även om jag helt klart uppskattar några låtar. Det var hur som helst helt klart klass på deras spelning.

En trevlig torsdag, även om köerna till både mat och toaletter var alldeles för långa. Sen hade jag gärna önskat att det fanns fler ölsorter än typ en. Hur som helst så hoppas jag att Putte kommer tillbaks starkare nästa år. Som besökare har jag givetvis inget emot gratis inträde, men jag gissar på att det inte är vad man vill uppnå som arrangör.

Missa inte Denieds nya singel! ()

Du har väl inte missat att svenska melodiska metalbandet DENIED med f.d medlemmar från OPETH, THERION och GRAVE, samt Johan Fahlberg från JADED HEART på sång har släppt en ny singel? Låten heter ”Three Degrees of Evil” och finns både på Spotify, Itunes och som video. Jag har haft äran att få höra mycket bra musik under mina tolv år som ansvarig för Metalcentral. Det händer inte ofta, men då och då dyker det upp band som har det där lilla extra, det har verkligen DENIED enligt min mening. Nya singeln är dessutom fantastisk!
Så lyssna på Spotify, köp singeln på Itunes och spana in videon.
Har du dessutom planer på att besöka Väsby Rock Festival nästa helg så bör du absolut spana in DENIED som spelar på lördag 19/7 klockan 11.30. Samma dag som bland annat TREAT och EUROPE med andra ord.

Gott vin från Lizette & ()

Det har blivit lite inne att sätta sitt namn på diverse alkoholhaltiga drycker. Inte mig emot, jag gillar att både prova och att samla på framförallt vinflaskor med snygga etiketter.
Svenska LIZETTE & har lite otippat nyss släppt ett vin vid namn ”Vampiric”. Bandets manager Jens Lundberg var vänlig att skicka en flaska på posten häromdagen. TACK! Vinet gjorde mig inte besviken. Ett gott och lättdrucket rött vin som jag absolut skulle kunna tänka mig att inhandla. Jag håller tummarna för att de lyckas få in det på Systembolaget. Just nu finns det att beställa på vinvaruhuset.se.

Så fort jag får lite tid över ska jag även ta och lyssna på bandets senaste album ”Artificial Me”, som även det medföljde i samma försändelse.

Underbar låt av The Dagger ()

THE DAGGER, som till 3/4-delar utgöras av gamla DISMEMBER-medlemmar, släpper sitt debutalbum 30 juni via Century Media Records. Här handlar det dock inte om dödsmetall (turligt nog), lyssna på den härligt DEEP PURPLE-osande låten ”Ahead Of You All” här nedan och njut, det gör jag! Tråkigt nog når övriga av plattans spår inte upp i samma höga klass, men den här låten fastnade jag för direkt och den kan jag lyssna på gång på gång.

Dickinson - The Chemical Wedding ()

Satt och gick igenom skivsamlingen på morgonkvisten och fastnade lite extra för en godbit som inte snurrat i cd-spelaren på några år nu. Bruce Dicksinson, den fantastiske IRON MAIDEN-sångarens soloplatta ”The Chemical Wedding”. ”Book of Thel”, ”Jerusalem”, “Trumpets of Jericho”, titelspåret, ja det finns nog inte ett enda dåligt spar på denna platta. Har du av någon anledning missat ”The Chemical Wedding” så är det helt klart läge att göra något åt saken!

"The Chemical Wedding" på Spotify: Länk

Tips till band: glöm inte hemsidan! ()

Vill man lyckas måste man synas och höras överallt. När det gäller nätet så var MySpace väldigt dominerande för några år sedan. Många band valde att fokusera på en MySpace-sida och helt skippa den egna hemsidan. I takt med att Facebook tog över mer och mer sjönk MySpace i popularitet. Idag ska alla ha en bandsida på Facebook istället, vilket givetvis inte är fel, men glöm inte den egna hemsidan! Visserligen finns det inget idag som tyder på att någon annan skulle lyckas skapa något större än Facebook när det gäller sociala medier och liknande, men större under har skett. Communities kommer och går och dessutom kan du förmedla en mycket mer personlig bild av ditt band på en hemsida, samt även dela med dig av mer samlad information. En aktiv Facebook-sida med många likes är absolut något alla bör lägga energi på, men skippa för den sakens skull inte den egna hemsidan!

Skrik mer Anders Fridén! ()

Jag hör till en av de som både gillar gårdagens och dagens IN FLAMES. Jag tycker även att kombinationen rensång och skriksång funkar fint i fallet IN FLAMES. Vissa tycker att Anders Fridén kan låta lite gnällig i sin rensång, det tycker även jag men oftast har det sin lilla charm. Dock måste jag säga att han gärna hade fått skrika lite mer nuförtiden. ”Come Clarity” är ett album där det funkar perfekt, men sen har rensången fått ta över lite väl mycket. Av någon anledning kommer jag även att tänka på Håkan Hellström när det blir för mycket rensång (hemska tanke!). Nej, ta gärna i lite mer Anders!

Nya singeln ”Rusted Nail” har precis släppts och i september kommer ett nytt album som jag givetvis ser fram emot!

Silent Scythe – ett alldeles för kortlivat band ()

En perfekt blandning av skriksång och rensång från duktige Tobias Jansson (THE LAW, SAFFIRE, ANGEL BLAKE, EVIL MASQUERADE), samt framförallt riktigt bra låtar komponerade av Tommi Djukin, ändå blev det tyvärr bara ett album från svenska SILENT SCYTHE. Det här är utan tvekan ett sånt där band som det hade varit väldigt intressant att se hur långt de hade kunnat gå om de hade släppt lite fler album. Jag är övertygad om att de hade kunnat gå riktigt långt! En återförening är väl inte speciellt trolig, men man ska aldrig ge upp hoppet! Missade du SILENT SCYTHE så finns albumet ”Suffer In Silence” som släpptes 2003 via New Aeon Media att avnjuta på Spotify här:
http://open.spotify.com/album/6SNg9mDMUMMF33qzno6XZL

Här är ett par av mina favoritlåtar från nämnda album:

Äntligen Sonata Arctica! ()

Efter de två riktigt tråkiga albumen ”Unia” och ”The Days of Grays”, samt mindre roliga, men ändå något bättre ”Stones Grow Her Name”, där experimenterandet med halvtaskiga progressiva tongångar ledde till ett lidande låtmaterial, känns det nu riktigt kul att SONATA ARCTICA på senaste albumet ”Pariah's Child” tycks ha hittat tillbaks till det mer melodiska sound som de lyckas betydligt bättre med. Smålustiga ”Cloud Factory”, härliga ”Half a Marathon Man”, starka ”X Marks The Spot” (som hade varit ännu bättre utan det tjatiga talet), är alla betydligt bättre än mer eller mindre allt som bandet spottat ur sig på nämnda plattor. Senaste riktigt bra plattan stavas ” Reckoning Night (2004)”, dit når inte ” Pariah's Child”, men det är ett ordentligt kliv tillbaks i rätt riktning. Låt bara hoppas att de fortsätter på den här vägen. Helt klart ett album från detta år som är värt att lägga slantarna (och vantarna) på!

Band & musiker, kämpa för att lyckas! ()

Under mina tolv år som ansvarig för Metalcentral.net har jag haft äran att få upptäcka många nya talangfulla band. Vissa har varit alldeles för kortlivade. Det finns givetvis en rad olika ingredienser för att lyckas, men det absolut viktigaste av allt är att du måste ha ett mål och du måste vara beredd att kämpa stenhårt för att nå dit. Många tror tyvärr att det räcker med att kunna producera bra musik, det är oftast fel. Du måste kämpa och anstränga dig med att promota dig själv och ditt band och synas överallt. Om du tror på dig själv, har förmågan att skapa musik som har det där lilla extra, och dessutom är beredd att kämpa stenhårt för att nå ditt mål så har du chans att lyckas. Men ge inte upp! Jag blir lika frustrerad varje gång ett talangfullt band som har det där lilla extra kastar in handduken bara för att det inte riktigt var så enkelt som de förväntat sig. Var beredd på att det inte kommer att bli lätt, men är du inställd på att göra det som krävs för att nå ditt mål så kan du lyckas! Talangfulla band som har det där lilla extra i sin musik växer verkligen inte på träd, så snälla, tänk en gång till innan du bestämmer dig för att ge upp.