Annons

Apple Music ökar risken för otrohet

I nöd och lust, tills döden skiljer oss åt.
Så högtidligt tar många hårdrockare på sina musikförälskelser.
Fast inte så länge till, enligt branschanalytiker.

Tidigare den här månaden lanserade världens mest inkomstbringande teknikföretag en ny plattform, Apple Music. En strömningsbaserad tjänst som lär få de sista mp3-talibanerna att kapitulera och ta steget in i framtiden. För första gången sedan Spotifys grundande har Daniel Ek anledning att bita på naglarna. Precis som vi musiklyssnare.

Nyligen presenterade branschanalytikern Mark Mulligan nämligen statistik som visar att strömningstjänster skapar anknytningsproblem hos brukaren, med trolöshet och illojalitet som följd. Den ögonblickliga tillgången till miljontals låtar föder en rastlöshet i oss som förvandlar oss till hoppjerkor. Ombytligheten är större än på ett swingersparty.

Det här är så klart ett huvudbry för band, som riskerar att bli dumpade för en "related artists"-romans nästgårds. Att hitta livslånga fans på Spotify eller Apple Music ter sig lika hopplöst som att leta efter drömpartnern på en otrohetssajt. Tålamodet att bygga upp en relation från grunden minskar för var miljonte ny låt som pumpas in i matchmakersystemet, under rubriker som "top recommendations for you" och "suggested for you based on...".

Om Bruce Springsteen slog igenom i dag hade tiotusentals människor knappast ätit ur hans hand i fyra timmar i sträck. De hade scrollat bland Facebook-inbjudningarna efter två låtar, börjat röra sig mot utgångarna efter tre, taggat sig själva på en närliggande IPA-pub efter fyra och sedan låtit minnet av den där seniga New Jersey-snubben svepas bort i Instagram-flödet. Vilka av dagens storstjärnor, sprungna ur det nya medielandskapet, har egentligen så djupgående rötter i det kollektiva medvetandet att de inte vräks omkull när förändringens vindar börjar blåsa över den flygsand som är vår uppmärksamhet? Att vi beter oss som ängsliga musikläggare på kommersiell radio nu när vi äntligen har brutit deras dominans är en ironi av så hög kvalitet att man behöver ett premiumkonto för att uppfatta alla lager i den.

Vid det här laget är det nog flera av er som tänker: Jag är minsann ingen som lägger benen på ryggen så fort det börjar knaka lite i fogarna! Och det har ni så rätt i, kära hårdrockare. Enligt en annan rapport, framvaskad ur källfrisk Spotify-data om användarnas lyssningsmönster, är just ni den grupp som önskar er minst variation mellan lakanen. Ståndaktighet är något de flesta hårdrockare idkar. På gott och ont. För som alla vet kan den ibland slå över i sunkig Sweden Rock-konservatism - en hållning lika stelbent som Mick Mars och som kommer att orsaka flera dikeskörningar av MÖTLEY CRÜEs allvarsgrad under de kommande åren. Samtidigt är mainstreamfårans slit-och-släng-mentalitet inte heller ett aktningsvärt ideal. Det finns trots allt något tilltalande i ett förhållande med ett bäst efter-datum snarare än ett bäst före-dito.

Låt mig därför föreslå en kompromiss, som vigselförrättare runtom i landet gärna får inspireras av: Att älska i nöd och lust, tills irrelevansen skiljer oss åt.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.