Hammerfall - (r)Evolution (7)
 |
Band: Hammerfall Recensent: Erik Arvidsson |
Strategiskt sett gör HAMMERFALL helt rätt när de efter sitt sabbatsår nu återuppväcker och slår på stora trumman när det gäller maskoten Hector och hans universum, samt ur ett musikaliskt perspektiv skickar tydliga signaler tillbaka till bandets legendariska tidiga album. Efter att på förra utgåvan ”Infected” (2011) sneglat mer åt zombies än tappra metallriddare, samt satte en något mörkare och tyngre ton i musiken, var det ingen högoddsare att kvintetten delvis skulle återvända till rötterna på uppföljaren, tillika nya plattan, ”(r)Evolution”. Ja, till och med Andreas Marschall har återanlitas för att sätta sin välkända prägel på omslaget. Ett konvolut vilket är uppbyggt kring statyn från ”Glory to the Brave” (1997), slottet från ”Legacy of Kings” (1998) och pållen från ”Renegade” (2000) – alltså de tre första skivorna. Snyggt och självklart marknadsföringsmässigt smart.
Det är omöjligt att inte dra på smilbandet och börja nicka med i musiken när det briljanta inledningsspåret och nostalgitrippen ”Hector's Hymn” snärjer sig in genom hörselgångarna och håller hjärnan gisslan under sex minuter. Här är det tal om en perfekt exekverad återgång till det HAMMERFALL vi känner från de tidiga åren och lyriken innehåller massor av referenser till tidigare låtar, vilket så klart är ett sinnrikt drag. Sådana här fjäskande konstruktioner är självklart inte hela plattan uppbyggd av, men det är ofrånkomligt elva välriktade hymner de utvilade melodiska heavy metal-hjältarna serverar. Titelspåret bjuder på typiskt HAMMERFALL-midtempo och knytnävespumpande refräng, ”Bushido” är en tveklös hit som byggs upp snyggt och utmynnar i en ultra-melodisk refräng och "Origins" är ytterligare ett hit-orienterat toppstycke med en viss episk ådra samt allsångsrefräng i rena rama FREEDOM CALL-skolan. Den gode Oscar Dronjak och hans gäng är dessutom väl medvetna om att lyssnarna också gärna ser inslag med lite mer tyngd och mörk pompa och i de (i alla fall textmässigt) diaboliskt osande ”Ex Inferis” och ”Evil Incarnate” är det just det som serveras på det skinande audiella silverfatet. Vad gäller powerballaden ”Winter is Coming” antar den inte helt oväntat en mer allvarsam ton och är helt okej, men inget att bli eld och lågor över. Variationen i bidragen är hur som helst god och som alltid är det catchy sångslingor, episka refränger, power metal-rytmer och melodislingor som regerar metallförkämparnas kompositioner. Allt som ofta lyfter det högt mot skyarna men visst finns det låtar som är dussinartade. Ett bidrag som ”Live Life Loud” är förvisso medryckande men lätt förgänglig på grund av brist på karaktär. Jag tycker HAMMERFALL stundtals gör det lite väl enkelt för sig, vilket är beklagligt.
”(r)Evolution” är överlag en stark release om än långt ifrån ett storverk. Gruppens återgång till det ursprungliga men i uppdaterad version känns sunt och rätt i detta skede av karriären. Opuset - deras nionde i ordningen - andas helt enkelt nyvunnen energi. Jag har svårt att föreställa mig att detta inte tilltalar den typiske HAMMERFALL-anhängaren, speciellt nu när Hector åter igen svingar sin gigantiska hammare i metallens ädla tecken.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
