Band: Kiss
Stad: Malmö (Stadion)
Datum: 13/06-10
Betyg: 9/10

Recensent: Eva Grahn

Bara några timmar efter att KISS denna söndagskväll avslutat sitt formidabla framträdande fylls facebook av inlägg från vänner och bekanta som inte var där.
De flesta försöker legitimera sin frånvaro med argument som att de ändå hörde hela konserten från sin balkong, att de ändå sett bandet 1984, att det var väl inte så jättebra i alla fall. Säg, säg, säg, undrade de ängsligt. Det var väl ingen höjdare? Jag missade väl ingenting, eller?
Alla som inte var där missade en, i dubbel bemärkelse, rykande, blixtrande, eldfängd och explosiv show där musiken talade till flera generationer nya och gamla fans och det visuella var storslaget.
Alla jag känner, som var där, lipade emellanåt, skrattade igenkännande och med värme i andra stunder, och greps av storheten i detta mest hela tiden. När Paul Stanley halvligger på scenen med rösten i behåll och figuren intakt till "Fire House", när Gene Simmons kommer in med en fackla och sprutar eld eller när han spottar blod och kör bassolo, då finns det nog inte många som tvivlar på att de representerar "the hottest band in the world".
"Love Gun" sitter som en smäck, "Deuce" som Gene Simmons sjunger är fulländad och "Beth" i Eric Singers version fungerar till hundra procent. Jag kan inte nämna en som de utelämnande förutom "God of Thunder". Den saknade jag. Annars är detta mina hjältar i högform. KISS levererade alla sina hitlåtar plus den gängse ZOMBIE-covern "God Gave Rock 'n' Roll To You".
Gud skickade en av sina profeter för att gå på vatten för länge sedan. Jag gick på KISS. Jag gillade det och alla som satt hemma och snålade på sina balkonger kunde i alla fall se de fantastiska fyrverkerier som KISS bjöd på efter spelningen.
Who gave rock 'n' roll to you?

Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen