Imorgon visar SVT den fjärde delen av den danska serien Borgen i vilken vi får följa den nytillträdda partiledaren, sedermera statsminister, Birgitte Nyborg och hennes förehavanden inom storpolitiken. Borgen är, liksom flertalet nutida danska serier, välskriven, välspelad och trovärdig. Att scenariot till viss del känns igen från vårt senaste riksdagsval (och Malmös kommunalråd Ilmar Reepalus kritik av Danmarks restriktiva invandringspolitik nyligen), bidrar till autenticiteten. Visst finns här såväl karaktärer som händelser som man kan störa sig på, blir väl svart och vitt emellanåt, men i stort är Borgen allt det som Drottningoffret inte var.
Den senare försökte engagera med en historia om politik, alzheimers och högerextremism, men föll i stort sett platt. Karaktärerna saknade djup, intrigen kändes fånig och vare sig Suzanne Reuter eller Alexandra Rapaport var i närheten av den rolltolkning som SidseBabett Knudsen gör. Knudsen känns på riktigt.
Dock har Borgen sin överman i den än mer intrikata serien Brottet som lyckas kombinera politik med brottsutredning på ett synnerligen intrikat sätt. Har du ännu inte sett serien utlovas mången timmar tv-underhållning av hög(sta) klass. I dagsläget finns det två säsonger att ta del av, men en tredje påstås vara på gång. Låt oss hålla tummarna.
Dagens filmtips: No Country For Old Men (2007). Jag har förvisso inte sett True Grit ännu, men förhandsrapporterna säger både bu och bä. Om No Country.. finns det bara gott att säga. Åtminstone om du frågar mig.
Inlägget skrevs till tonerna av Trap Them och Bullet.
