Då har jag än en gång kastat in nitar och läder i garderoben för att joina paljettfjollträsket och melodifestivalhysterin.

Bör tillägga att jag då verkligen inte följer detta spektakel från lördag till lördag. Aldrig gjort, kommer aldrig göra. Kände dock i år för att göra ett undantag och se åtminstone åtta av bidragen.

Sagt och gjort. Måste erkänna att jag är imponerad. Skit brukar följas av skit, men kunde hålla mig från muteknappen hela åtta bidragen igenom. DET är imponerande för att vara dagens Melodifestival. Det är för mig ett stort jävla under hur all smörja väljs ut.

Dead by April lyckades väl med att hålla sig till poprock med en touch av schlager. Mesigt, enformigt men... bra är kanske att ta i, men det fungerade i sammanhanget.
Loreen har en jävla pipa. Behöver inte säga mer. Med den rösten hade jag inte suttit här.
Så Thorsten. Ah Thorsten. Förstår mig inte på den där mannen för fem öre men... det är som Per Morberg. Vet inte vad som händer, men NÅGOT är det. En trollbindande kraft som får mig att älska att hata dem och hata att älska dem på samma gång. Magi.
Sean Banan? Tänker inte ens kommentera.

Lär inte se många av resterande bidrag men det känns betryggande att svenskarna röstade rätt. Första gången det sker? Må så vara. Bra jobbat. Mer rock och dramamagi till metropolen av gayglitter och konfetti!